VI TVÅ KAN ALDRIG BÖRJA OM IGEN

om jag fick göra om det så skulle jag gjort helt tvärtom! jag ville nog hellre ha dig på distans, allt blev alldeles för verkligt. alla känslor som revs upp, allt som hände och, framförallt, allt som sas. jag blir knäpp i huvudet av dig, för jag förstår mig inte på dig. mest undrar jag om det du sa är sånt du säger till alla, eller om det var sanningen, bara att du är för rädd. men jag är också rädd, speciellt nu. över två månader sätter sina spår..

but don't bother,
i wont die of deception
i promise you won't ever see me cry


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0