DON'T TELL ME IT'S NOT WORTH FIGHTING FOR

hello fellas! har en dator men inget internet, därav zero uppdatering. förra veckan bjöd iallafall på påsklov vilket var mycket efterlängtat! spenderade måndag, tisdag, onsdag, fredag och lördag med bästa emma vilket satt precis där det skulle, hon är allt bra fin den tjejen! världens finaste hund har även åkt ut och in på djursjukhuset i kalmar och spenderade hela påsklovet där. röntgade njurarna, tog blodprov, gjorde ultraljud osv men dom hittade ingenting. alla dessa undersökningar har gjort att hon är rakad på flera ställen på magen. i tisdags berättade mamma att dom visste vad som var fel, och hela min värld rasade ihop. min älskling, min bästa vän, min själsfrände, min bebis, mitt älskade finaste underbaraste lilla hjärta har leukemi. hon har blodcancer. det var länge sen tårarna kom så fort. egentligen tror jag att jag hela tiden har anat att det skulle komma, så när mamma frågade om hon skulle berätta vad som var fel så visste jag det redan, inombords. men det kom ändå som en chock, det är ju ingenting man vänjer sig vid. jag hoppas bara att mina vänner vet hur mycket jag älskar dom och hur otroligt mycket jag uppskattar deras stöd. inga nämnda - inga glömda sägs det ju, men ett stort tack! ett tack även till bengt, han är jättebra! jag vill bara att hon ska vara frisk och leva med mig, att hon ska må bra, att hon ska orka springa och hämta bollarna jag kastar, att hon ska vilja springa ut i vattnet och hämta pinnarna jag kastar i, att hon ska vara glad.
sålänge du mår bra, ska jag kämpa


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0