ALLTING BÖRJAR OM

jag har väldigt lätt för att tänka. tänka på saker som har hänt, på saker som kommer hända, på saker jag inte vet något om och på saker som jag inte ens förstår. mina vänner skulle nog säga att jag tänker för mycket, men jag vet inte hur jag ska stoppa det. ibland är det ganska läskigt. ibland tänker jag mig så långt bort att jag måste nypa mig i armen för att komma tillbaka till verkligheten. d säger att jag ibland skrämmer honom med mina tankar. att han är rädd att jag ska tänka mig så långt bort att jag inte hittar hem igen. ikväll är det tankar om allt jag har gjort som fyller huvudet. jag har gjort många fel, sårat vissa och gjort en hel hög besvikna. jag försöker dock alltid göra allt bra igen, jag är inte den som sparar med förlåten om jag känner att dom behövs. jag vet även själv att jag har fått tagit andras smällar, mått dåligt och fått skiten som egentligen var menad för någon annan. ibland får jag ångest när jag tänker på vad jag har åstadkommit när det gäller att såra folk. det var aldrig min mening. jag önskar att jag kunde spola tillbaka tiden och göra vissa saker ogjorda, få vissa ord osagda. men det fungerar ju inte så. så det bästa man kan göra är väl att leva med det och gå vidare. gå vidare, det är nåt jag har svårt för. jag håller gärna kvar och släpper inte förens jag absolut måste. jag vet inte vad jag vill komma fram till, eller få ut av det här inlägget, känner att jag bara vill skriva av mig. om du som läser det här känner på dig att jag har gjort något som har gjort dig ledsen, då ber jag om ursäkt.
det var aldrig min mening att såra dig.

 


 

jag har gått så långt, nästan blivit van
historien upprepar sig och slutar alltid likadant
samma gamla visa men vet inte vad det är för låt
förlåt att jag aldrig nånsin sagt förlåt


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0