SMILE AND WAIT FOR IT TO SUBSIDE
kom hem från min bror för ungefär en halvtimma sen. har ätit mat, spelat buzz och annat roligt med hans och heidis kompisar, finfint! nu sitter jag i sängen och tänker lite. undrar hur det egentligen är möjligt att bli så galet sur som jag kan bli? ibland känns det som att jag ska spricka, vill bara slå till nån eller sparka till en vägg. det är sjukt. samtidigt kan jag bli så otroligt glad att jag inte vet vart jag ska ta vägen. jag älskar den känslan. även om den ibland kanske inte är helt sann. alla ler väl för att dölja hur man verkligen känner nån gång? vissa gör det bara mer än andra. jag skulle vilja se hur folk beter sig när jag inte är med. tillexempel hur mina vänner beter sig i skolan när jag är sjuk. är dom likadana? eller förändras dom bara för att jag inte är där? samma sak med vad folk tycker om en. det finns så många människor där jag skulle vilja ta reda på om dom är med mig för att dom vill vara med mig, eller om dom är med mig för att vara med nån av mina vänner? sånt vill jag veta. knäppt kanske, men jag skulle tycka att det var skönt. måste sluta tänka på sånhär saker, måste sova. vi hörs imorgon helt enkelt. sweet dreams ♥
truth is, i'm not mad at you
i'm just hurt