natti ♥

kan det vara så att man kan bli känslomässigt förstörd? att man liksom nästan tappar förmågan att tycka om någon? ibland känns det som att jag skulle kunna gå genom eld och vatten för dig, ibland känns det som om du bara är vem som helst som inte spelar nån som helst roll. visst är det konstigt? när jag hör ditt namn är det som att det blir svårt att andas. och när ditt namn dyker upp på min telefon slår hjärtat ett extraslag samtidigt som jag måste samla mig för att inte ge mig själv en sån jävla käftsmäll. varför kan jag inte bara bestämma mig? eller har jag bestämt mig, fast det är allt runt omkring, verkligheten, som gör att jag tvekar?jag vet ju att det aldrig skulle gå..