WAKE ME UP WHEN SEPTEMBER ENDS

att man kan bli så fruktansvärt besviken.. jag trodde inte att det skulle bli såhär, det är nog det som tar hårdast. jag trodde verkligen inte det. var jag dum? var jag dum som trodde nåt annat, som vågade hoppas? jag antar att jag bara hoppades på för mycket. men hur mycket kan förändras på mindre än ett dygn? tydligen för mycket.. 
jag borde inte bry mig, men det är alldeles för svårt att inte göra det


- jag ska aldrig mer säga sanningen
till nån som saknar förmågan att förstå


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0